lundaliving

Åh vilken kväll! Känns fantastiskt att få sett Lasse första gången han spelade i Köpenhamn. Det var fint och annorlunda, lugnt och känslosamt. Otroligt skönt att slippa alla skrikande fans (som jag var en av för några år sedan och kanske fortfarande är...) och bara sitta och njuta. Det var också kul att höra om hans förhållande till Söndermarken och versionen av just den låten de spelade i kväll är en stor favorit. Men det är alltid kul att höra sina favoritlåtar på nytt och i kväll var alla annorlunda. Inga allsånger, knappt ens "LASSE LASSE!!" utan mest en svensk som försökte längst fram och fick med sig en dansk bakom oss som uttalade hans namn helt fel. Men det var just det som var så fint, att svenskar och danskar liksom delade kvällen och de var lika trollbundna som jag.